Min skogsmark

Min skog!

För snart 20 år sedan blev jag med skog, en sak och en livsstil jag under flera år drömt om. Min passion för naturen, skogen och jakten gjorde att jag tidigt ville bli skogsägare och få förvalta min egen lilla plätt på jorden. Att ta tillvara på vad naturen har att ge, men samtidigt kunna kombinera biologisk mångfald, miljövärden och bedriva ett skogsbruk med ekonomiska mål genom ett hållbart brukande. Eftersom jag också jagar och uppskattar det jakten ger, både vad gäller livskvalite och den kvalitativa föda man får så eftersträvar jag att hitta modeller för att samtidigt har relativt starka viltstammar och ett skogsbruk med ekonomisk avkastning. För att detta ska vara möjligt så behöver djuren tillräckliga mängder mat och jag behöver hitta sätt att driva skogsbruk på så att betesskador inte uppstår i för stor omfattning. Jag nöjer mig alltså inte med att skjuta ner viltstammarna till låga nivåer bara för att minimera betesskadorna, utan vill istället hitta alternativa sätt att bedriva mitt skogsbruk på.

Att jaga och bedriva ett ekonomiskt hållbart skogsbruk är en utmaning, men samtidigt ser jag det som en tillgång att både jaga och vara skogsbrukare. Jag ser och värdesätter de båda sakerna i relation till varandra. I vissa fall är en produktiv skogsbestånd mer värt än jakten och andra gånger prioriterar jag biotoper för att djuren ska få skydd och mat. Det gäller bara att hitta metoder som funkar. Som jägare behöver man ha en del jaktutrustning och jaktkläder för att det ska bli trivsamt att jaga. För min del så handlar jag oftare och oftare på nätet och valet har vid flera tillfälle hamnat på Fähallen. Här hittar du deras jaktbutik på nätet.

Mer mat!

En förutsättning för att lyckas med detta är att skapa mer mat, så att djuren tillbringar mindre tid till födosök i de bestånd där det finns attraktiv foder för djuren. För att lyckas med detta så måste man använda sig av många metoder och hela tiden vara påhittig och nyfiken för att hitta sätt. Jag försöker bland annat att utnyttja vägkanten intill skogsvägarna, ledningsgator och annan mark som inte utnyttjas för produktion. Men detta räcker inte utan i mitt dagliga arbete i skogen försöker jag hitta sätt att skapa mat. Ett exempel är att jag i röjningar aldrig tar ner träd/buskar som djuren gillar, t.ex asp, ek, rönn, sälg mm. Jag låter dessa trädslag alltid stå kvar. Skulle det innebära att någon gran får ge vika så har jag förmodligen tillräckligt med gran kvar i beståndet efter första gallringen. Skull det bli ett stort uppslag av t.ex asp i ett granbestånd så hugger jag ner aspen under vintertid när den är i 10 meters höjden. Granen klarar sig ändå och jag har under tiden producerat fram åtskilliga ton foder till djuren. Ett annat alternativ är att på avverkningar hela tiden göra den mat som finns tillgänglig som foder. En metod jag berättar mer om här Mer mat till älgarna.

Undvika betesskador

Det andra tillvägagångssättet jag har att tillgå är att undvika betesskador i de bestånd som är känsliga, t.ex. tallföryngringar. Detta låter till en början lite som en klyscha, men jag menar på att det finns metoder som gör att djuren, och då kanske främs älgen tillbringar mindre tid eller inte vill vara i beståndet av olika anledningar. Ett sätt är naturligtvis att störa älgarna, detta brukar dock inte vara så framgångsrikt då de snabbt återvänder eller att andra älgar söker sig till området. Det är också väldigt tidsödande. Men att någon gång besöka beståndet och skrämma älgarna gör sitt till, främs Jan-April. Det är ganska enkelt att när man ändå är i skogen besöka dessa bestånd under denna tiden och inte lämna de vind för våg utan titta till dem även under denna årstid. Ett annat sätt som jag upplever som effektivt är att skapa foder som är mer attraktivt eller åtminstone lika attraktivt så lågt från tallföryngringen som möjligt. Det kan vara att fälla ner aspar, eller om jag har fröträdställningar som ska avvecklas att man fäller tallarna några veckor innan avverkningmaskinerna kommer och att man försöker göra detta under vinterhalvåret. Jag sparar nästa alltid en timmerställning av tall på delar av en avverkningsyta även om jag inte har för avsikt att det ska bli ett tallbestånd i nästa generation. Detta ska man dock göra med försiktighet så att man inte hämmar det nya beståndet för mycket och man får absolut inte låta bli att ta bort fröträden så att de “växer in” i det nya beståndet. Tallar brukar få en betydande tillväxtökning när de blir friställda och detta brukar oftast betala den fördyrande avverkningen som det innebär att ta ner frörtäden. Det jag har vunnit är att jag har foder att locka bort älgarna med från mer känsliga bestånd samt en del andra värden. Det finns också sätt att göra tallföryngringar mindre attraktiva för älgarna läs mer här: metod för att undvika betesskador i tall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *